Ola Åstrand

Ola Åstrand visar två grafiska motiv. Det ena är tryckt på duk och ramat i guldramar av olika storlek som han funnit på loppis. På så vis blir varje bild samtidigt ett original. En pappersupplaga av samma motiv kommer även finnas till försäljning. Det andra är en serie linoleumsnitt där motivet består av olika mobilpratare

Ola Åstrand har i sin konstnärliga praktik länge arbetat med svartvita linjeteckningar, ofta collageartade, där bilder bryts upp, mångfaldigas och fragmentiseras. Han använder sig av associationrika symboler och populärkulturella företeelser, ofta inspirerad av underground-företeelser. 2013 visade Ola Åstrand utställningen Ett sår känner igen ett annat på Galleri Thomassen. Han har även haft utställningar på bland annat Göteborgs Konsthall, Alingsås Konsthall samt Hamnmagasinet i Varberg. Ola Åstrand är född 1959 i Helsingborg. Han bor och arbetar i Tomelilla.

www.olaastrand.blogspot.se

Ett sår känner igen ett annat

Allt brakade ihop och jag flyttade. Hade alla mina saker magasinerade.
Reste. Bodde tillfälligt och på hotell. Stationer, tåg, bussar och väntan.
Jag samlade ihop ett nytt hem i en annan del av landet. Jag var livrädd och blev kär. Jag insåg att jag inte kunde fortsätta som förut.
Kan man förändras? Jag funderar mycket på detta. Människor och platser har format mig. Men jag var inte alltid hemma.
Min konst är ett psykodrama. Likt en detektiv på jakt efter sig själv har jag genom åren rekonstruerat mina brottsplatser.
Det handlar inte så mycket om färg och form.

Ola Åstrand
september 2013

Låt till verket: Mark Stewart & The Maffia – Liberty City.

Ola Åstrand

Tidigt förra våren hade jag release av min bok Tryck (KNING DISK) på Galleri Thomassen. Den summerar nästan trettio års skapande.

Sedan hösten 2010 har jag haft tre utställningar som alla utgått från den boken. Dessutom har jag det gågna året deltagit i utställningssammanhang på Dunkers Kulturhus, Akvarellmuseet, Graffiti Mariestad och Moderna Museet.

Nu avslutar jag denna tillbakablick med en sommarutställning på Galleri Thomassen. Här har jag även med en del måleri, vilket uteslöts ur boken där jag främst ville ha en grafisk inriktning.

Detta att blicka tillbaka på saker man gjort förut känns nästan som en dekonstruktion; jag ser alla sidospår och ambitioner. Bitar jag varit tvungen att testa för att sedan kanske lämna, och andra bitar som dykt upp igen fast på ett annat sätt.

Denna tillbakablick på Galleri Thomassen blir som att kliva in i mitt lager. Jag har funderat kring hur jag ska visa sakerna och kommit fram till att detta blir det ärligaste sättet, och förhoppningsvis kan det också upplevas roligt att som betraktare få upptäcka saker själv, utan en allt för ”pedagogisk” hägning?
Ola Åstrand april 2011

olaastrand.blogspot.com

(more…)

Ola Åstrand -Tryck, bokrelease och utställning

Tittar man på Ola Åstrands konstnärskap i dess helhet framstår hans gärning som häpnadsväckande konsekvent genom åren.

Satirikern Lars Hillersberg – som likt Ola var inspirerad av serier – har sagt att för den som inte kan bli serietecknare återstår möjligheten att bli konstnär. Undantag finns alltid. Och Ola tillhör nog de få som skulle kunna vara både och. Hans arbetskapacitet, gedigna hantverksskicklighet och vilja till kommunikation är ett gott underlag för serietecknande. Primärt strävar han heller inte efter det konstnärligt unika. Samtidigt har han alltid haft förmågan att kunna destillera en berättelse till det enskilda konstverkets krav på koncentration.

Genom Olas liv finns musiken som inspirationskälla, ja närmast huvudnäring, för hans bildskapande. Två namn – inte i kraft av att vara Åstrands favoritband, men för deras tydliga framtonings skull – skulle jag vilja ställa upp som emblematiska för hans konstnärstemperament: Black Sabbath och The Who. Om man kokar ner Black Sabbaths undergångsstämningar med The Whos uppåttjackade frustration – The Whos konserter avslutades mer eller mindre konsekvent under en period med att medlemmarna slog sönder sina instrument – så har vi, vill jag påstå, ett slags stomme i konstnärskapet. Ett konstnärskap som oförblommerat erkänner människans mörkare sidor och som emellanåt direkt dras till mörkret, men som också ser upproret – med tillhörande kaos – som starten på något nytt, något frisk och rent.

Medan de flesta av oss åldras till pragmatiska folkpartister förblir Ola tonåring.

Pontus Hammarén

(more…)