Tuula Lehtinen:
För mig som konstnär, är ”skönhetens problem” ett av de mest intressanta problemen inom konsten. Hur ska jag i min konst behandla värden, material och bildspråk som under decennier klassifierats som förbjudna samtalsämnen?
Jag rör mig gärna i gränslandet av icke tillåtna bildmotiv och medier/material genom att benämna och synliggöra det som under lång tid har varit ”förbjudet”. Jag vill med mitt arbete visa att de verkliga tabuerna inom konsten inte står att finna i det fula, i våld eller sex, utan i en värld av helt annorlunda värden.

Tomas Byström:
Detaljer från den konkreta nära omgivningen genomgår en metamorfos genom den konstnärliga arbetsprocessen; ur vardagen föds en fest, det som varit dömd till glömska förevigas på målarduken i upprepningar, som spegelbilder och i en ständigt pågående förändring av former.
Är det frågan om att leta efter skönhet i det alldagliga eller är det konst som kan få oss att se poesi i fläckar på ateljégolvet, i ett slitet omslag av en kokbok eller i ett tygmönster som har fastnat i minnet?

”The impulse of modern art is the desire to destroy beauty”
Barnett Newman, 1948