Patrik Bengtsson – FLOOD MYTHS AND REPAIRS

Konstnärens händer jobbar. Sorterar snäckor, googlar flood myths.

Flood myths (sv. översättning: översvämningsmyter) är en myt där en stor översvämning, vanligtvis skickad av en gud eller gudar, förstör civilisationen, ofta i en handling av gudomlig vedergällning. Översvämningsvattnet beskrivs som ett mått för att rena mänskligheten som förberedelse för återfödelse. De flesta översvämningsmyter innehåller också en kulturhjälte, som representerar den mänskliga längtan efter liv.

Konstnärens händer jobbar. För en tid sen råkade han borra sig i fingret. Det blev ett köttigt sår, mycket blod. Han letar efter ärret. Hittar ett vagt vitt streck där borren mötte hud. Bestämmer sig för att det är ärret. Förnimmer smärtan och skammen. Minns nu annan skam en annan smärta. 

Konstnärens händer jobbar. Han tänker på andra händers arbete E`s, D`s, M`s, G:s, K`s, T`s, L`s F`s, S`s och J`s. Svenska händer, internationella händer, några skeletthänder som spänner över århundraden. Fantastiska händer, ganska fantastiska huvuden likaså.

Händerna jobbar och öronen lyssnar. Lär sig att ordet ark kommer från grekiskans ord för låda. Tänker på lådor som behållare som farkoster som människor. Vandrande urnor eller som flytande flaskpost.

Allt är berg och vatten. Snäckor på bergstoppar.
Som om det vore något konstigt tänker han.
Som om man inte kan ha fötter för att man har ett huvud.

Konstnärens händer jobbar och upplever en smärta. Konstant statisk belastning i dagar börjar kännas nu. Tänker på när två hav möts, hans föreställning om hur det ser ut var så mycket bättre än vad verkligheten erbjöd. De blandas inte ens. På grund av saker som densitet, saltnivå osv säger speakerrösten i filmklippet. 

Fast han har ju sett flera hav mötas under sitt statistiska halvtids liv. Möten likt tsunamis som slår mot varandra och blandas. Hav av annan densitet. Hav av kött och blod, drömmar och kras, knas.
Konstnären försöker förstå smärtan och beslutet som fick H att dränka sig. Tänker på hans sista simtur. I vattnet ensam utan gudar i beckmörker. Precis som det började så slutar det.

Det finns en sjö och sedan aldrig mer, säger han till sig själv. 

Konstnärens händer jobbar. De små händerna. Flickhänderna som någon kallade dem nån gång. Han tänker på jättarna. Jättarna som utplånas i de flesta kulturers syndafloder.
Kommer jag undslippa floden tack vare mina flickhänder? Eller är det andra tider nu?

Konstnärens händer jobbar på som vanligt. Handen och tanken omlott som oljade kugghjul, rörelsen som upprepas, upprepas, upprepas. En tanke kommer på besök, en vacker dag kommer mina händer att sluta fungera.

Patrik Bengtssons konstnärliga praktik handlar om sammanfogningar, upprepningar, tidskrävande processer och handens arbete. Med blicken och tanken riktad mot människans relation till sin plats, tid, historia och till andra. Arbetet tar sin början i något som redan hänt – ett minne, en myt, en historisk laddad situation. Genom att plocka isär dessa händelser och söka referenser i konsthistorien, populärvetenskap och populärkultur uppkommer nya bilder och situationer. Frågor får svar. Redan existerande svar grusas. Universums tyngd och historiens benrester pressas emot en.

Patrik Bengtsson är utbildad på Konsthögskolan Valand och tog sin masterexamen i Fri konst 2005. Genom åren har han har ställt ut på konstinstitutioner som Vandalorum, GIBCA, Svenska Institutet i Paris, Bonniers konsthall, Kiruna stadshus och Göteborgs konsthall.